Vår stuga

Idag har jag hittat vår sommarstuga. Ett litet gulligt hus som uppfyller både mitt krav (gammalt, helst soldattorp) och makens (sjötomt). Problemet har varit att inga soldater byggde sina torp precis intill en sjö, iallafall  inte vid den sjön vi önskar. Men idag av en slump promenerade jag förbi och bara visste att det här är vårt hus. Inte precis ett soldattorp men väl gammalt med själ och charm, inte precis privat sjötomt men ändå precis nere vid vattnet. Utsikten!

Vad synd att jag inte tog ett kort så jag kunde visa er. Ännu mer synd om min man som ännu lever i okunskap om vilken stuga vi ska köpa. Nu är ju inte huset till salu i dagsläget men jag får helt enkelt överlämna ärendet till universum och hava förtröstan.

Julkort anno 2016

Efter en lång arbetsdag följd av fritidsaktiviteter, matlagning, disk och nattning var vi lite möra maken och jag. Klockan närmade sig läggdags. Då kom jag på att det var dags att starta upp projekt julkort. Och med starta upp menas tänka ut motiv, googla fram och printa ut. Sedan frenetiskt klippa och klistra och leta adresser på hitta.se. Min man älskar inte det här men när han såg de suddiga bilderna jag fixat blev han så missnöjd att han var tvungen att göra om alltihop från början. Nytt för i år är också att alla ska skriva under sina namn. Det momentet brukar jag hoppa över men lillan lärde sig att skriva sitt namn nu i höstas så då måste vi ju stoltsera med det. Vi kanske blir klara imorgon, undra när man måste posta dem senast? Släkten har bantat tre personer – våra viktigaste julkortsmottagare – och jag kan inte adressen till himlen men det pallar jag inte fördjupa mig i. 

Blogginlägg till himlen

Det är din 92-årsdag idag. Hurra ända till himlen från mig! Jag har tänkt på dig hela dagen, hoppas mina tankar hörs där du är. Isåfall vet du hur tomt jag tycker det är utan dig och hur mycket jag längtar efter  dig. 

Jag älskar min man

Vi ses inte så mycket den här veckan men ikväll efter 22 fick vi en stund tillsammans. Vi berättade för varandra hur vi haft det idag, en uppdatering liksom. Lite senare kommenterade jag Brangelinas skilsmässa och hur det blivit en världsnyhet på alla medier.

Han ba’ (och nu älskar jag honom ännu mer) ”vaddå? Vilka”.

Spetsbröllop

Vi firar 13-årig bröllopsdag idag! Spetsbröllop, heja oss! Maken jobbade på dan så jag och ungarna åkte till Karlstad och gick på Sandgrund där Lars Lerin ställer ut. Jag tyckte att det var en helt underbar utställning men det tyckte inte de. Sedan åkte vi hem för att förbereda överraskningsmiddag. När maken kom hem skålade vi och åt antipasti på altanen och allt var bra fram tills att jag blev getingstucken. Jag försökte vara morsk men det gick bara lite bra.

Att känna sig älskad av många

Jag nattar mitt lilla barn. Jag pussar henne över hela ansiktet och säger att jag älskar henne och att pappa älskar henne.

– Ja och Lova och Charlie, lägger ungen till. 

– Ja de älskar också dig!

– Och mormor och morfar och Mats också!

Mitt i livet

Några rader från mitt i livet, det där som är vardag nu men som man kommer glömma bort och om någon påminner en så börjar man gråta tyst och nostalgiskt.

Mitt i den enkla stunden när man väntar på maten. Man har semester så man grillar en onsdag och man dukar ute fast vädret är tämligen osäkert. Man har övertygat sin man att baconlindade dadlar är högst vanligt mat och han har varit snäll och letat runt ICA Maxi efter färska dadlar och man hoppas att han ska tycka att det är gott. Man har gjort grekisk sallad men snällkokat pasta till ungarna som inte äter sallad (definitivt inte med röd lök i). Man sippar lite på en drink som uppenbarade sig och man undrar om det är nåt bra på TV sen? Det spelar egentligen ingen roll eftersom vi aldrig kollar på TV utan spelar skipbo istället. 

Den kvällen. Den stunden.